annajalderyd

Ligger i sängen och kollar på ett program som heter extrema samlare. En sjukt bra program enligt mig då jag gillar reality såsom sjukhuset och andra sjukdomsprogram.
Just detta programmet handlar just om extrema samlare, folk som aldrig städar och bara köper mer och mer grejer utan att slänga ngt, inte ens gamla matförpackningar. Ofta har människorna djur också och det gör ju inte saken bättre när katter och hundar går omkring och lämnar sin avföring lite över allt. Vilken stank!
Själv är jag väl kanske inte världens stjärna på att städa men jag har det inte hur skitit som helst på mitt rum och ibland får jag superryck och städar hela rummet men på något konstigt vänster så blir det stökigt supersnabbt. Det kallas nog entropi. Eftersom jag älskar svåra ord så kommer ett utdrag från wikipedia längst ner i inlägget om vad entropi är. Kort sagt, universum vill skapa oreda. saft skall vara oblandad osv^^
Jag är dock ingen samlare, förutom när det gäller hästgrejer kanske(?) jag kan lätt slänga grejer och så men det ska ju göras också;) känner ni igen er?



Denna skräphög hittar ni Inte i mitt rum.

här kommer utdraget om entropi

Entropi är en makroskopisk egenskap hos ett system som förenklat kan säga motsvara graden av oordningen för dess termodynamiska tillstånd^[1]. Inom termodynamiken kan entropi användas för att beskriva hur förändringen hos atomer, molekyler, gaser, värmeflöden och så vidare strävar mot energimässig utjämning, eller mest sannolika (energi)tillstånd. Entropin kan då sägas vara ett sätt att beskriva mängden energi som är tillgänglig för arbete. Enligt termodynamikens andra huvudsats kan entropin i ett slutet system aldrig minska. Entropi introducerades som en termodynamisk tillståndsfunktion av Rudolf Clausius(1822-1888) år 1865.

Begreppet kan illustreras med ett stökigt rum: I ett fullständigt städat/ordnat rum kan varje sak bara finnas på en plats, det vill säga det finns bara ett sätt att ställa alla saker i rummet så att det har egenskapen att vara fullständigt städat. I ett stökigt rum spelar det ingen roll om en viss bok står till höger eller vänster i bokhyllan; rummet är i alla fall lika stökigt. Rummets entropi är antalet sätt man kan ställa saker för att uppnå en viss stökighetsnivå. Ju stökigare rummet är, desto fler ställen kan de ligga på och desto högre entropi får rummet. Det finns emellertid ingen helt allmängiltig vardagsspråksdefinition på entropi, mycket beroende på oklarheter angående begreppet "ordning"; i vissa speciella fall innebär ökad entropi att ordning och komplexitet kan uppkomma ur oordning.

Matematiskt sett är entropi en fråga om sannolikhetsgrader. Det stökiga rummet befinner sig i ett mer sannolikt tillstånd än det städade. I en viss mängd gas finns molekyler som rör sig såväl hastigt som långsammare: Om det vore möjligt att på något enkelt sätt, exempelvis via något slags filter, uppsortera dessa och på så sätt skilja ut snabbt rörliga från mer långsamma skulle man utan synbarlig arbetsinsats samtidigt ha åstadkommit den temperaturskillnad som skulle kunna användas i en värmemaskin - tillsammans med filtret utgörande delar av en perpetuum mobile. Det är inte sannolikt att den del av gasinventariet eller den del av rummet man skiljer ut genom att exempelvis dela av det med en vägg är i ett väsentligt mer ordnat tillstånd än resten. Om en del av gasen händelsevis skulle vara mer ordnat hög- eller lågenergetisk så innebär diffusionen en snabb övergång i ett mer utblandat, oordnat tillstånd. Varje tanke på motsatsen strider samtidigt mot termodynamikens andra huvudsats.

Om en termisk arbetsmaskin arbetar med en nedre temperatur Tc är den värmemängd som oundvikligen måste avges vid denna direkt given av entropin: Qc = S*Tc. Ju lägre entropin är, desto mer av värmet går således att omsätta i arbete - ju högre entropi, desto mer värme måste nödvändigtvis förloras och kan omöjligen omsättas i arbete. Begreppet har således direkt ursprung i tiden för den tidigaste ångtekniken och insikten om att det ideala arbetsutbytet bestäms av (viktade medelvärdet hos) de absoluta temperaturerna för det drivande värmeflödets källa respektive sänka (tillförsel respektive avgång)